minatexterlive

Lyssnade på Radio1 med Cissi Wallin och Cimon Lundberg om "internetberoendet". De diskuterade den besatthet av Twitter, Facebook, bloggar och andra nätfenomen som många lider(?) av. Ingen kan förneka att internet har fått en betydande plats i samhället. Folk spelar, skriver, bloggar, diskuterar, argumenterar, förnedrar, uppmuntrar och så mycket mer på nätet dagligen. Attraktiva karriärer är uppbyggda av cybervärldens struktur, nya ord bildas och nya saker höjs till skyarna. Modeblogg, cupcakes, outfits och mycket mer är vanliga attribut i kreti och pletis bloggar. Och vi älskar det! Vi kallas internet-generation av en anledning och många äldre är snabba att förkasta den nya sortens kommunikation. Vi ringer inte, vi smsar. Vi skickar inte brev, vi mailar. Vi både facebookar och vi Twittrar. Vi skapar kontaktnät, vi sprider positiv agenda och vi finner kunskap på internet. Nätet är trots allt en stor fantastisk portal där du kan leva ut dina drömmar och slänga dina åsikter åt höger och vänster. 

Alla mynt har två sidor och även om jag valt att belysa de positiva aspekterna är de flesta medvetna om (och påpekar gärna snabbt) att internet missbrukas och används för destruktiva ändamål. Att bloggare mobbas, debattörer hotas, främlingsfientliga nätverk bildas och sprids, människor hetsas till självmord och skit sprids är bara några mörka ting som sker på Internet. Däremot är många snabba att förkasta Internet. De skyller allt hemskt på nätet i sig. De kopplar ihop A med C. Det är inget fel på internet, cybervärlden är helt fantastisk, den sprider kunskap och möjliggör enkel kommunikation med hela världen! Det vi måste vara kritiska mot är förövarna av det destruktiva, det är där problemet ligger, inte Internet i sig.